En amerikansk miniatyrhäst är kortfattat en stor häst i litet format. Målet med aveln av rasen har alltid varit och är såklart än idag att få fram en ras som både exteriört och psykiskt sett är så lik en stor häst det bara går men i minsta möjliga format. Namnet Amerikansk miniatyrhäst kommer ifrån att de långa gedigna avelsarbetet med att få fram denna fantastiska ras började i just USA.
Miniatyrhästar har länge funnits vid människans sida. Den har sina anor enda ifrån 1500-talet då kungligheter använde de som "underhållning" på exotiska zoon. Det är dock inte förens sent 1800-tal som ett gediget avelsarbete, av det som ska komma att bli den Amerikanska Miniatyrhästen, börjar ta skruv på riktigt, självklart i USA. Två herrar vid namn Moorman Field och Smith McCoy avlade på varsin kant fram små hästar med mycket ädla drag. Genom att söka upp landets absolut minsta shetlandsponnyer och korsa de med ädlare inslag såsom arabiskt fullblod och appaloosa fick man fram en tålig, klok och mycket vacker häst i miniformat. Det var dock inte förens 1978 som rasen officiellt godkändes och en stambok skapades, känd som AMHA. Idag finns det medlemmar ifrån 38 länder!
Den Amerikanska Miniatyrhästen har något alldeles extra. De sticker definitivt ut ur mängden och har glimten i ögat. De både beter sig och ser ut mer som en häst en ponny, vilket är en stor fördel. De är mycket läraktiga, villiga och lätta att ha att göra med. De har en positiv anda och "söker" jobb på ett helt annat sätt än en ponny.
Att hästen sen är oerhört vacker och fascinerande gör den inte mindre älskvärd. Har man bestämt sig för att köpa en liten häst, så välj en som lyssnar, är vacker och intelligent.
Den vanligaste frågan som man möts av är vad man gör med en så liten häst. Det tycks inte vilja sig bättre än att folk i allmänhet har glömt bort hur mycket annat man kan göra än att rida på sina hästar. Hästarnan lämpar sig alldeles utmärkt till all sorts trickträning, agility, sällskap, longering, tömkörning och vanlig körning. Utställning och show på somrarna, tolkning på vintrarna. Låt dig inte luras av deras ädla utseende, det är en tålig häst med bred variation. Miniatyren är en häst att ha riktigt kul med som inte kräver lika många timmar i stallet som en stor. De ger ifrån sig mindre, tar mindre plats, äter mindre och är riktigt lätthanterade.
Det är en häst för alla!
Typ
Den amerikanska miniatyrhästen är en liten, vacker och välbalanserad häst som, bortsett från storleken, har samma exteriör och proportioner som stora hästar av lättare typ. Ston ska vara eleganta och feminina, vuxna hingstar kraftfulla och maskulina. Det generella intrycket av rasen bör vara en välbalanserad individ som uppvisar symmetri, styrka, rörlighet och vakenhet. I rörelse är hästen atletisk med god bogfrihet och engagerat hasarbete. Då hästarna vid bedömning för övrig är ungefär likavärdiga, ska företräde ges till den mindre hästen.
Färg
Alla färger, mönster, tecken och ögonfärger är tillåtna.
Huvud
Vackert, triangulärt och litet i förhållande till hals och kropp. Pannan är bred med stora framträdande ögon placerade brett isär och ca 1/3 ned mellan nacke och mule. Förhållandevis kort avstånd mellan ögon och mule. Profilen rak eller något konkav/insvängd under ögonnivå, jämt övergående i en liten elegant mule med stora näsborrar. Sett från sidan ska de mittersta framtänderna vara jämna. En mindre avvikelse på en halv "tandtjocklek" kan accepteras. Bettet kan ändras under tiden hästen växer. Medelstora, välformade, högt placerade öron, alert spetsade med topparna pekande något inåt.
Hals
Högt ansatt, snarare ovanpå än framför bogbladet. Välver sig i en smäcker båge från nacken och över manken och övergående i ryggen. Längd i proportion till kroppen, överlinjen betydligt längre än underlinjen. Struplinjen ska vara jämn och väldefinierad, möjliggörande eftergift i nacken och normal andning.
Bålen
Kompakt väl sluten med kort rygg, bred länd, gott djur och välvälvd bröstkorg. Långt, rakt, välmusklat kors med mjuk rundning över höftbenet. Väl ansatt svans. Underlinjen är lång men inte uppdragen i flanken. Vuxna hästar får inte vara överbyggda. Bringan är mediumbred med väldefinierad muskulatur. Bogen välmusklad, lång, liggnade och välvinklad (45-50 grader), möjliggörande ett fritt pendlande steg med alert buret huvud och hals.
Benen
Längre än båldjupet med tillräckligt substans men ändå eleganta. Från sidan raka, parallella ben med hovarna pekande rakt framåt. Frambenet har en välmusklad överarm, lång i förhållande till ett kortare skenben. Framkotan är tillräckligt lång och vinklad, 45-48 grader, för att ge ett lätt fjädrande steg och övergår i hoven utan att vinkeln ändras. Bakbenet är välvinklat med gott hasarbete som ger atletiska rörelser. Bakknäet är väl vinklat med liggande lår- och skankben, lår och skank är muskulösa. Skanken är lång i förhållande till skenbenet. Skenbenet är lodrätt mot marken då lårets baksida och hasen är lodrät över varandra. Bakkotans vinkel är 45-48 grader och övergår i hoven utan att vinkeln ändras.
Hovarna är verkade till lämplig längd och har tillräcklig tålängd, vinkel och bredd i förhållande till hästens storlek.
Rörelser
Skritten är naturligt lösgjord med en steglängd i proportion till hästens höjd och benlängd. Traven är naturligt framåtgripande och lösgjord. Skritt och trav ska, sedda framifrån, överensstämma med benställningen vid uppställning.
Den amerikanska miniatyrhästens exteriör möjliggör en villig och lösgjord trav i Liberty (visning i frihet) eller Pleasure Driving (dressyrkörning).
Storlek
Inte över 34" (86,4 cm) i mankhöjd mätt vid anfästningen av sista manhåret, inte vid lansmärket. Föl: max 30" (76,2 cm), 1-åring: max 32" (81,3 cm), 2-åring: max 33" (83,8 cm). Den unga hästen, tom 2 år, ska uppvisa en exteriör som kommer att fyllas ut med muskler vartefter den växer. Ett "fullvuxet" utseende är inte önskvärt.
Temperament
Hästen är intelligent, nyfiken, vänlig, klok, samarbetsvillig och lättlärd.
Rasbeskrivningen är en översättning från den engelska versionen som finns att läsa på AMHAs webbsidahär (länk
För samtliga importerade hingstar som är i avel är det krav på negativt CEM test. CEM är smittsam livmoderinflammation och både ston och hingstar kan vara smittbärare men endast stoet uppvisar symptom.Läs mer på SVAs hemsidahär (länk).
Alla importerade hingstar på Stall Klättorp är testade för CEM med negativt resultat. Utöver detta krav så genomför jag regelbundet stickprov för att kontrollera att vi inte fått in bakterien.
Enligt gällande reglemente ska samtliga hingstar i avel vara DNA testade för ACAN dvärgmutation, silver samt overo.
Det är viktigt att testa avelsdjur för dessa mutationer och inte betäcka två hästar som är bärare för dessa gener. Dubbla anlag leder till att stoet kastar tidigt i dräktigheten eller levande föl med fysiska åkommor associerade med dvärg fenotypen. Hästar som bara bär på ett anlag för mutationen är normala till utseendet och uppvisar de önskade proportionerna en miniatyrhäst bör ha. Det finns fyra identifierade mutationer, betecknade D1, D2, D3 och D4. Den normala kopian av genen betecknas N. Det finns flera olika lab där du kan testa din häst.
Mer information om detta samt hur du kan testa din häst finns bland annathär (länk).
Det är viktigt att inte betäcka två hästar som bär på silveranlag då det finns risk att avkomman får synproblem. Om hästar som bär på två anlag korsas får 1/4 dubbla anlag (blir silver och uppvisar MCOA), 1/2 får ett anlag (blir silver och uppvisar cystor) samt 1/4 blir helt friska, dvs. inte anlagsbärare. De hästar med cystor uppvisar vätskefyllda blåsor på baksidan av regnbågshinnan och visar i regel inga symtom på synnedsättning. MCOA har kraftigare symptom med olika missbildningar i ögonen. Det är bara på hästar med grundfärgen svart/brun som man kan se om de bär på silveranlag eller inte. På fuxar kan man inte upptäcka om de bär på silver eller ej.
Mer information om detta samt hur du kan testa din häst finns bland annathär (länk).
OLWS är kopplad till färgen Frame Overo och är en recessiv sjukdom, vilket innebär att två kopior av mutationen krävs för att avkomman ska bli drabbad. Det är viktigt att inte korsa två hästar som är anlagsbärare då dubbel uppsättning är letal och innebär att fölet inte överlever.
Mer information om detta samt hur du kan testa din häst finns bland annathär (länk).
Viktigt att beakta genetiken när vi avlar men inte vara rädda för anlagen ovan. Jag tänker att vi ska vara medvetna om vilka gener vi har i båda föräldrarna och använda dem klokt. Amerikansk miniatyrhäst är en liten ras i Sverige och vi måste vara rädda om den genetiska bredden vi har inom rasen och nyttja alla lämpliga individer i aveln. Smalnar vi ner aveln för mycket och väljer bort alla kända genetiska variationer som kan bli tokiga i dubbel upplaga så riskerar vi väldigt snabbt att inavelsgraden ökar väldigt snabbt inom vår ras och då kommer vi få ännu större problem väldigt snabbt.
Mitt råd är avla klokt med känd hälsostatus och medvetna val av föräldradjur för att fölet ska bli lika bra som sina föräldrar eller ännu hellre bättre och ha en låg inavelsgrad.
