avelsfakta, brunst till föl

Normalt, den vita fölsäcken syns i slidöppningen. Nu går stoet in i utdrivningsfasen som bör ta ca 5 -15 minuter innan fölet är fött.

Bästa förutsättningar för en bra brunst

 

  • Att stoet har fält vinterpälsen.
  • Att stoet är i gott hull, varken för fet eller mager.
  • Att stoet är i lämplig ålder. (Bästa åldern ur avelsynpunkt är 4 - 14år. Det är inte ovanligt att ston blir dräktiga i betydligt högre ålder, men då är det bra att de har haft föl tidigare)
  • Att stoet vistas mycket ute i ljuset och betar gräs.

 

I början på våren (februari, mars) kan stoet börja visa brunst men de leder inte alltid till ägglossning = stoet blir kanske inte dräktig trotts att hon visar brunst och tar emot hingsten. I Sverige är lämpligaste brunsterna för betäckning i aprill till juli.

 

Brunst

 

Med brunst menar man det tillstånd hos stoet dår hon är villig "står" för betäckning av en hingst och har möjlighet att bli dräktig. Brunsten varar normalt i 5 - 7dagar. Det är i slutet på brunsten som stoet har ägglossning, sammansmältningen av ägg och spermie sker då.

Med brunstcykel menar man en ungefär 21 dagar lång period varav ca 6dagar utgörs av brunst (möjlighet för dräktighet) och ca 14 dagar av viloperiod (ingen möjlighet för dräktighet).

 

Normalt brunstbeteende är att stoet lyfter lite på svansen och lägger den lite åt sidan. Stoet blinkar med slidväggarna när hon träffar hingsten eller mot andra hästar i sin omgivning. Stoet kissar och skvätter slemblandad urin med en speciell lukt, lukten gör hingsten upphetsad. Hon vänder baken mot hingsten och ställer sig stadigt och bredbent.

 

Under brunsten så förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa. Genom brunstslemmet blir slidan också mycket glatt

 

Det är inte alla ston som visar när de har brunst om de inte blir stimulerade av en "snygg" hingst, endel ston visar tydlig brunst för andra hästar.

 

Betäckning

 

Det finns olika sätt att få stot dräktig:

  • Fribetäckning: Hingsten betäcker stot fritt i hage, de sköter sig själva. Hingsten betäcker fritt som han behagar och tillåts av stona.
  • Naturlig betäckning, eller handbetäckning där låter man hingsten betäcka stoet själv men skötare håller i dem och ser till att det fortlöper utan risker.
  • Insemination: Sker på seminstation med färsk, transporterad eller frusen hingstsperma. Veterinär kontrollerar med hjälp av ultraljud när det är dags.

 

Dräktig?

 

Efter lyckad betäckning eller inseminering kommer givetvis frågan, är mitt sto dräktig?

 

Genom dräktighet så hindras ny brunst eftersom kroppens hormoner ställer in sig för dräktighet och att bära fram ett foster till ett föl. Vissa ston kan trotts att de är dräktiga visa brunst men det är ovanligt.

 

Dräktighetsundersökning:

 

  • Rektal ultraljud från 16 dygn efter ägglossning kan genomföras på de flesta hästraser för att konstantera dräktighet. Dock är miniatyrhästar oftast för små för att dena undersökning ska kunna utföras på ett för stoet säkert sätt utan att skada .
  • Veterinär kan ta ett blodprov som skickas till labb för att konstatera dräktighet.
  • Pregnamare är ett blodtest som du kan göra själv för att konstantera dräktighet på dygn 40-100
  • weefoal 120 är ett urintest som du kan ta själv för att konstantera dräktighet från 120dygns dräktighet och fram till en månad innan beräknad fölning
  • Brunstkontroll med hjälp av hngst

 

Dräktighet

 

Ett sto är dräktig i genomsnitt 343dygn men det är ganska stora variationer och inte onormalt mella 310 till 374dygn. Min erfarenhet säger att jag väntar att föl ska födas 11månader -1 vecka efter sista betäckningsdag (+1 till 10dagar i variation)

 

Dräktigheten börjar med att ägget befruktas i äggledaren och därefter delar sig upprepande gånger. Efter 5-6 dagar vandrar ägget ner i livmodern. De första 40 dagarna talar man om embryo, därefter när organ och kroppsdelar kan antydas benämner men det foster .Först på dag 40 börjar fosterblåsan fästa vid livmodern och nu får fostret sin näring direkt via blodkärl från modern. Helt fast sitter det inte förren dag 150.

Från dag 90 kan man se hovarna, från dag 120 de yttre könsorganen. Man svans och päls börjar synas från dag 240 och från dag 300 är fostret helt hårbeklätt.

 

Fostrets längd från nos till svans (större hästras)

Dag 30 ca 1 cm

Dag 60 ca 7 cm

Dag 120 ca 20 cm

Dag 180 ca 60 cm

Dag 240 ca 80 cm

Dag 300 ca 120 cm

Dag 330 ca 150 cm

 

länk till film:

https://vimeo.com/24001870

 

 

Sköttsel av det dräktiga stoet

 

Under stoets första åtta dräktighetsmånader ges normal foderstat. Det är viktigt att stoet är i bra hull, men inte för fet. Under de sista tre månaderna sker den kraftigaste tillväxten av fostret i livmodern och detta innebär att även stoets näringsbehov ökar. Grunden i foderstaten skall som alltid vara ett bra analyserat grovfoder. Stoets energibehov ökar med ca 15% under 9:e dräktighetsmånaden och under 11:e månaden är det 30% högre än normalt. Proteinbehovet ökar i takt med energibehovet. Det är även viktigt att tillgodose det dräktiga stoets behov av mineraler och vitaminer, framförallt selen och vitamin E. Brister kan bland annat leda till muskelsjukdomar hos fölet. När stoet har fölat ökar näringsbehovet ytterligare och det digivande stoet bör ges fri tillgång till grovfoder av god kvalité eller bra bete samt vid behov ges kompletterande kraftfoder. Stoets energibehov ökar till dubbla underhållsbehovet ca två veckor efter fölningen. Mineralbehovet ökar med 1,5-3 gånger av underhållsbehovet.

 

Det dräktiga stoet bör avmaskas enligt stallets rutiner, ta gärna träckprov.

 

Eftersom fölet föds helt utan immunförsvar är det nyfödda fölet helt beroende av de antikroppar det får genom stoets råmjölk. För att optimera stoets produktion av antikroppar bör stoet vaccineras 4-6 veckor innan fölning. Stelkrampsvaccination SKALL ske av alla dräktiga ston vid den tidpunkten. Om stoet står uppstallat bland tävlande hästar ökar risken för hästinfluensa och då bör stoet även vaccineras mot influensa.

 

Stoets motion kan i början av dräktigheten vara som hon är van vid utan att stressa henne. Ju längre dräktigheten framskrider måste man vara lyhörd över vad hon tycker känns bra. De sista tre månaderna bör motionen vara mycket nedtrappad, några promenader vid hand och / eller bara mycket hagvistelse.

 

 

Fölning

 

Förberedelse innan fölning:

  • Ska stoet föla inne behöver hon en rymmlig ren box som är väl strödd med halm. Halm i boxen för bästa hygien, spån, torv kan tränga in i slidan under verkarbetet och leda till livmoderinflamation. Halm är också behagligast och varmt och tort för det nyfödda fölet.
  • Stoet kan även vid lämpligt väder föla ute i en ren, torr hage.
  • Förbered hur du SKA övervaka ditt sto så du kan vara med och hjälpa henne i förlossningen om hon behöver.
  • Ge stoet lugn och ro!

 

Tecken hos stoet som talar om att fölningen närmar sig (stora variationer i tider förekommer):

  • ca en månad före beräknad fölning så börjar juvret att tillväxa
  • ca 1 vecka före är råmjölken klar, vattnig
  • 1dag före är råmjölken grumlig, klibbig
  • strax före är råmjölken mjölkfärgad
  • vaxproppar är ett annat tecken, dvs små gula bildningar på spenspettsarna som består av råmjölk. uppkommer ofta 12 - 24 timmar innan fölning (alla ston får ej vaxproppar)
  • Spenarna blir ofta sista dygnet förstorade och styva och mjölken kan rinna
  • Dagarna före fölning så blir det en sänkning och stark avslappning av bäckenbanden. Det känns mjukt på båda sidorna om svansen och svansen går mycket lätt att lyfta. (kan vara svårt att känna på vissa ston)
  • Stoet kan vara oroligt och vandra runt när hon har förverkar och förbereder sig för fölning. (Vissa ston är mycket skickliga på att dölja sina förverkar för dig)

 

Fölning, fas 1:

Öppningsstadiet

Stoet är normalt stående, de symtom som man ev kan se är (många ston är väldigt deskreta och vill inte visa):

  • ökad hudtemoeratur, svettning
  • mjölken kan droppa, rinna
  • vanra runt lite och äta lite därimellan
  • kryper ihop med bakdelen, skjuter rygg
  • lyfter svansen
  • tittar mot magen
  • står och trycker bakdelen mot en vägg

 

Vad händer inne i livmodern?

Fölet som under sista tiden av dräktigheten har legat upp och ner med huvudet bakåt och framknäna böjda vänder sig med ryggen upp och huvudet och frambenen rätas ut. Fasen varar i ca 1-2 timmar och avslutas med att ”vattnet går” då den inre rödaktiga fosterhinnan brister och den vita fölsäcken syns i vulva.

 

Fölning fas 2:

Utdrivningsstadiet

 

Utdrivningsstadiet börjar när yttre fosterblåsan syns i slidöppningen och normalt så brister hinnorna då "vattnet går". Stoet lägger sig oftast ner och svettas när hon krystar fram fölet.

Från att fosterblåsan visar sig bör det ta 5 - 15 minuter innan fölet är fött.

 

Inom 5 minuter efter att den vita fölsäcken syns i vulva skall fosterdelar bli synliga.

Det ena frambenet kommer först, följt av det andra frambenet ca 10 cm bakom, därefter kommer nosen som vilar på frambenen i höjd med framknäna.

Har stoet kraftiga verkar men fölet ej kommer ut så ligger det oftast fel - akutläge - Stoet behöver hjälp.

 

När frambenen och nosen syns är det vanligt att stoet tar en paus i värkarbetet, det krävs mycket kraftiga värkar när fölets bogar skall passera stoets bäcken.

Om stoet har dåliga krystvärkar eller om fölet är stort och hon har svårt att pressa ut fölet kan draghjälp behövas.

Börja med att säkerställa att fölet kommer i rätt ställning! Om allt verkar i sin ordning kan man ta tag i frambenen och i takt med värkarna dra nedåt i riktning mellan stoets bakben.

När fölet har kommit ut bör det få ligga kvar bakom stoet med navelsträngen intakt i ca 10 minuter för att inte gå miste om 1-1,5 liter blod från moderkakan. Se till att hinnorna är borta från nosen så fölet kan andas. Det är normalt i detta läge att bakbenen inte är helt ute.

 

Fölet bör visa rättningsreflexer, det vill säga lyfta huvudet och vilja lägga sig på bröstet inom 5-10 sekunder. Sugreflexen skall ses redan 5-20 minuter efter födseln.

Stoet ligger ofta kvar på sidan i några minuter efter att fölet har kommit ut, hon är ofta utpumpad och behöver vila sig en stund innan hon visar intresse för sitt föl.

 

 

Fas 3

Efterbördsstadiet

 

Efterbörden lossnar och kommer ut. Stoet kan ha kolikliknande eftervärkar.

Efterbörden bör komma ut inom tre timmar – annars måste veterinär kontaktas. Om efterbörden sitter kvar längre än så finns risk för ”blodförgiftning” och stoet kan bli mycket sjukt och även drabbas av så kallat förlossingsfång. Bind gärna upp efterbörden så stoet inte trampar på den. Släpper den inte kan ibland en promenad utan fölet göra att livmodern drar ihop sig och efterbörden släpper. När efterbörden kommit ut bör den undersökas så att den ser hel ut.

 

 

 

 

 

Länk till filmer om fölning

https://www.youtube.com/watch?v=zXLvbow2gDc

 

https://www.youtube.com/watch?v=YtnRlHwTf58

 

https://www.youtube.com/watch?v=YPdsXawTdbU

 

 

Det nya fölet

 

Fölet brukar försöka resa sig inom ca 30 minuter och bör ha diat inom 1-2 timmar för att på bästa sätt tillgodogöra sig den livsviktiga råmjölken. Åtta timmar efter förlossningen har antikroppshalterna i råmjölken sjunkit med 85%. Fölets mag-tarmkanal mister sin förmåga att ta upp antikroppar från födan inom 12-24 timmar. Bra råmjölk skall vara gulvit och klibbig.

 

Ett friskt föl bör:

  • Stå inom 2 timmar
  • Dia inom 1 - 3 timmar
  • Dia med ca30min intervall eller oftare
  • Fölet har bajsat, det första så kallade tarmbecket bör avgår inom 2 timmat
  • Fölet ska ha kissat inom 8 timmar
  • Kunna ställa sig och lägga sig själv

 

Har fölet ej själv diat inom 2 timmar behöver det hjälp. Ställ dig bakom fölet och försök styra det rätt mot juvret, håll stoet vid behov. Går det inte, mjölka ur lite och ge fölet råmjölk med nappflaska. Har fölet ej fått i sig råmjölk inom de första 6 timmarna rådfråga veterinär, något är fel.

 

Ett föl diar normalt 20 - 25% av sin kroppsvikt per dygn.

 

 

 

 

 

 

mycket fakta baseras på boken Att bli med föl, ica bokförlag med även på annan av mig påsamlad fakta genom åren